Får hyresvärden kontrollera driftkostnader i Sverige?

Som hyresgäst kan det kännas oklart när och hur en hyresvärd får kontrollera driftkostnader för el, vatten, värme eller bredband. I Sverige har både avtalstexten i hyreskontraktet och bestämmelser i hyreslagen betydelse för vad som är tillåtet. Den här guiden förklarar vilka uppgifter hyresvärden normalt kan begära, hur debitering brukar fungera, vilka dokument du kan kräva att få se och vilka instanser som kan hjälpa dig om ni inte kommer överens. Du får också råd om hur du sparar kvitton, begär specificerade räkningar och vilka tidsfrister som kan gälla när du bestrider en kostnad. Målet är att ge hyresgäster i Sverige konkreta verktyg för att förstå debiteringar och agera om något verkar fel.

Vad kan hyresvärden kontrollera?

Hyresvärden kan normalt begära information som behövs för att beräkna och fördela driftkostnader enligt hyresavtalet. Det kan exempelvis handla om meteravläsningar, avtal för gemensamma abonnemang eller fakturor från leverantörer. I vissa fall krävs att kostnaderna är specificerade i kontraktet eller följer gällande praxis enligt lagen.^[1]

Vanliga typer av driftkostnader

• El och gemensamma mätningar.
• Vatten och avlopp.
• Värme och uppvärmning.
• Bredband och gemensamma internetabonnemang.

Hur debitering av driftkostnader fungerar

Debitering kan baseras på faktisk förbrukning eller schablon. Om debitering sker per förbrukning bör hyresvärden kunna visa underlag som fakturor eller mätaravläsningar. Om kostnaderna fördelas enligt schablon måste metoden vara rimlig och överenskommen i hyresavtalet eller följa sedvänja.

Om ni inte är överens om en debitering kan tvisten prövas i Hyresnämnden eller hanteras genom en dialog mellan parterna. Hyresnämnden erbjuder vägledning och beslut i tvister om hyresförhållanden.^[2]

Vad kan du som hyresgäst göra?

• Spara kvitton och dokumentera din egen förbrukning.
• Begär specificerade fakturor och underlag skriftligen.
• Kontrollera hyresavtalet för regler om driftkostnader.
• Kontakta Hyresnämnden för vägledning eller för att ansöka om prövning vid tvist.^[2]

När kan ärenden gå vidare till verkställighet?

Om ett beslut innebär att hyresgästen ska betala och betalning uteblir kan ärendet gå vidare till Kronofogden för indrivning. Det gäller både obetalda hyror och eventuella fastställda kostnader som inte betalas efter avgörande.^[3]

Vanliga frågor

Får hyresvärden gå in i lägenheten för att läsa av mätare?

Hyresvärden måste normalt ge rimlig varsel och ha saklig grund för att gå in, och rätten att läsa av mätare kan regleras i hyresavtalet.

Kan hyresvärden debitera för bredband utan mitt samtycke?

Om kostnad för bredband ingår i avtalet eller fördelas enligt överenskommelse kan hyresvärden debitera, men hyresgästen kan kräva att få se underlaget.

Vilka tidsfrister gäller för att bestrida en debitering?

Det finns ingen enda standardfrist; bestridanden bör ske snabbt och skriftligen, och om tvist uppstår kontakta Hyresnämnden för prövning.

Så gör du

1. Spara relevant dokumentation: kvitton, fakturor och mätaravläsningar.
2. Begär skriftlig specificering från hyresvärden och sätt en rimlig tidsfrist för svar.
3. Om ni inte löser det, kontakta Hyresnämnden för vägledning eller ansökan om prövning.
4. Vid beslut som inte följs kan ärendet överlämnas till Kronofogden för indrivning.

Viktigaste punkterna

• Begär alltid skriftligt underlag för driftkostnader.
• Spara kvitton och dokumentation för att stärka din sak.
• Hyresnämnden kan pröva tvister om debitering.

Hjälp och stöd / Resurser

• Hyresnämnden och rättsprocesser hos Domstol.se
• Lagtext och Jordabalken hos Riksdagen
• Indrivning och verkställighet hos Kronofogden

1. [1] Riksdagen — Jordabalken 12 kap. (Hyra)
2. [2] Domstol.se — Hyresnämnden och e-tjänster
3. [3] Kronofogden.se — Indrivning och verkställighet